Recension | ”Pärlan som sprängde sitt skal” av Nadia Hashimi

Shahla stod utanför dörren, vår klargröna plåtdörr, som hade börjat rosta i kanterna. Hon sträckte på halsen. Parwin och jag kom runt hörnet, och jag såg lättnaden i hennes ögon. Vi fick inte komma för sent igen. (första stycket)

Från baksidan: Rahima lever i Kabul med sina systrar och deras oberäknelige och drogberoende far. Deras liv är hårt styrt eftersom de inte får vistas utomhus utan en parlan-som-sprangde-sitt-skalmanlig släkting. När fadern inte är tillgänglig kan de alltså inte gå till skolan eller handla mat. Deras enda möjlighet är att låta Rahima bli en bacha posh, det vill säga att hon klär sig som en ung pojke och kan ta ansvar för sina systrar. I samband med sin ökade frihet får Rahima höra historien om Shekiba, hennes gammelfaster, som periodvis också fick leva som man.

Men allt förändras när Rahima och hennes systrar hastigt gifts bort och Rahima blir fjärde hustru till Abdul Khaliq. Nu när hon vet vilken frihet männen har kan hon omöjligt anpassa sig till sitt nya liv.

Mina reflektioner: I ”Pärlan som sprängde sitt skal” följer vi två kvinnor i Afghanistan som, trots att det skiljer flera generationer mellan dem, delar liknande öden. Rahima lever i nutidens Afghanistan med sin familj, flera systrar, mamma och pappa. Hon får under en tid leva som ”bacha posh” – en flicka utklädd till pojke – då det nästan är omöjligt att röra sig i det Afghanska samhället om man inte är av det manliga könet. Pappan i familjen sviker på alla sätt, och det är upp till Rahima att hjälpa mamman med dagliga sysslor, och hon får även privilegiet att gå i skolan, något som fadern förbjudit flickorna att göra – men som bacha posh går det bra.

Parallellt med Rahimas historia får vi också följa Shekiba, Rahimas släkting som levde under början av 1900-talet, och hennes öde. Deras liv skiljer sig inte så mycket som man först skulle kunna tro. Shekiba levde också som man under en period och hade ett oerhört utsatt liv som kvinna i Afghanistan.

Det som känns så oerhört tragiskt och frustrerande är att se hur kvinnor blir behandlade i det Afghanska samhället. Utan mannen är hon ingenting, hon har inget att säga till om i sitt eget liv och hon behandlas mer som en egendom än jämlike. Det som gör det så sorgligt är också att det inte är påhittat. Berättelserna om Rahima och Shekiba är påhittade, men deras öden kunde ha varit verkliga. Kvinnor i Afghanistan kämpar dagligen för rätten att få samma förutsättningar och tillvaro som männen tar för given. Det är en oerhört stark berättelse om två starka kvinnor, som jag är väldigt glad att jag fick chansen att läsa.

Betyg: 4 av 5
Mitt betygssystem

Stort tack Louise Bäckelin Förlag för recensionsexemplaret!


Pärlan som sprängde sitt skal

Författare: Nadia Hashimi
Översättare: Boel Unnerstad
Originalets titel: The pearl that broke it’s shell
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
ISBN: 978-91-8844-773-9
Antal sidor: 474
Recensionsexemplar: JA

Köp hos din lokala bokhandel
eller
AdlibrisBokus


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s